tisdag 2 oktober 2012

En helg på ön!

Helgen spenderades på ön med sex duktiga fiskare, förhållandena var relativt hårda och dagarna var långa. Men nötande ger resultat och alla landade fisk, John plockade resans största, en färgad fisk på 3kg.

här följer lite bilder från resans gång.

flugbindning av Kobben.


Härligt krigande hela dagarna,
i det här fallet är det Johan som kämpar ut flugan.


Även Karki fastnade på bild.


Jag fick landa en fin öring på dryga 60cm och strax över 2kg.


Vackra fiskelokaler gör att det går relativt lätt trotts det tunga vädret.


Kämpande in i det sista av Eiken och Kobben.

Jag tackar hela gänget för en trevlig resa, och framför allt Frank för hans enorma gästvänlighet!

//Frödin



måndag 17 september 2012

Hösten välkommnas varmt!

Rapport från fredagen 14/9

Jag vaknade sent fredag morgon, kände mig helt utslagen efter första veckan som student. Det första jag lägger märke till när jag vaknar är den kraftiga vinden som piskar regnet mot mitt fönster, jag ställer mig upp och tittar ut, HÖST tänkte jag. 

Snabbt upp till köket för att kasta i mig en snabb lunch, sedan packades utrustningen in i bilen och bilen sattes i full fart mot kusten. Väl framme vid första fiskeplatsen gick jag ner till vattnet och möttes av en enormt kraftig pålandsvind (15-17 m/s). Jag bestämde mig för att gå runt en udde där det var hyfsat lugna vindar. Jag lyckades, om man timade kasten väl mellan byarna att lägga ut flugan, jag strippar hem första kastet utan resultat. Sedan lägger jag ut mitt andra kast, precis över ett rev, strippar 4-5 gånger och ett stopp, PANG! Av ren automatik gjorde jag ett kraftigt mothugg med stripphanden och lyfte spöt i en gemensam rörelse, det satt något på andra sidan linan.

Jag vevade in min löslina och kände på knyckarna i spöt, leendet spred sig över ansiktet. Det var en känsla som man gått och längtat efter hela sommaren! Fisken bjöd på ett litet hopp och en liten rusning innan det var dags för landning, ett par snabba fotografier och den otroligt vackra fisken fick simma hem igen. 

Vacker liten varelse på dryga 40cm.

Jag fiskade sedan vidare på flertalet lokaler, tappade även en till öring, men ingen mera landad. Efter höstens premiäröring redan 14 septemer så kunde man känna sig rätt nöjd när man satte sig i bilen för att bege sig hemåt.

//Frödin

lördag 19 maj 2012

13 bompass senare!

Jag är medveten om att jag har varit väldigt dålig på att uppdatera den sista tiden, dettta beror på att det inte gått speciellt bra för mig sista passen.

Passet jag ska berätta om nu utfördes av mig och Micke i söndas. Det var en vanlig jobbsöndag för mig och Micke då vi spontant bestämmde oss för att genomföra ett silver pass efter jobbet. Men efter mina 13 raka bompass såg det inte ljust ut, Micke lyckades trots det skapa lite förväntingar inom mig. Vi kom fram till den första lokalen och nötte av den noga, men utan resultat. Vi åt lite mat och bestämde oss för att prova några kast runt en udde innan vi rörde oss vidare.

Väl framme vid udden så tog det inte många minuter innan jag krokade en liten öring på ca 40cm.
snabb avkrokning och ett foto och sedan tillbaka ut i havet.


Micke gick tillbaka till sin spott efter fisken, och jag fiskade vidare på min. Bara några kast senare suger det tag i min utrusting ingen, jag ropar på micke och han börjar röra sig mot mig. men tyvärr kliver vad som kändes som en finare fisk av. Men bara kastet efter så smäller det till igen, tyvärr inte samma fisk utan en betydlig mindre. Åter igen landas en vacker liten öring på ca 40cm


Efter den här fisken drar micke några kast på min spott medans jag lugnar mig lite. Jag funderar på vilken glädje dessa små fiskar kan ge en, och vilken lättnad jag kände efter 13 raka bom!

Men Micke försöker övertyga sig själv om att det måste gå fisk på hans spott och går till baka dit. Och mycket riktigt, bara några minuter senare så smäller det på en fisk, jag släpper utrustningen och springer till han, detta ver en lite finare fisk som bjöd på en spektakulär drill som innehöll flera hopp och en mängd LÅNGA rusningar. En otroligt stark fisk!

En vacker öring på 64cm!

Vi fiskar vidare till skymning men det händer inget mer.

Man kan konstatera en enorm lättnad, iallafall för mig med tanke på mitt hårda nötande utan resultat, 13 bom och ca 80 timmar utan landad fisk vände på bara några minuter!

//Frodin

fredag 6 april 2012

Gäddfiske med Philip

Dagen var planerad till öringfiske, men precis när jag vaknat och skulle ge mig av så ringer Philip. Han frågar om jag vill hänga med på en gäddtur och jag kan inte motstå denna frestelse. Jag packar om och ger mig av mot Philip. Dagen började ganska trökt och efter ett par timmars fiske som till en början mestadels bestod av att leka med Philips nya fjärkontrollstyrda GPS elmotor (vilken leksak!!) så hade vi landat fyra fisk, varav jag bara en, som vanligt! Pilips största var en ok fisk på 4,8 kg.

fisket forsätter men det är ett extremt trög fiske de närmaste timmarna, tills vi hittar en vik, där de två första kasten resulterar i en dubbeldrill! Jag med en mindre gädda på runt 3 kg och Pilip med en lite finare fisk.
Philips vackra dam på 6,2 kg.

Vi fiskar vidare, och Philip fiskar riktigt bra! han landar fisk på fisk medan jag fiskar utan fokus och bommar fisk, alldeles för mycket fisk! Efter ytterligare några landade kliver det på en finare fisk för Philip, vi landar fotar och väger.
Fantastiskt vacker fisk på 8,7 kg.

Philip visar sin kärlek för big ladies!

När vi avslutar dagen kan vi konstatera att det var Philips dag! han fiskade grymmt hela dagen, hade jag vart skärpt hade det kunna vart en bra dag för mig med, men har inget annat en mig själv att skylla, kontakterna fans. philip landade totalt 9 gäddor och jag med blygsamma 3.

Grattis Philip, ett bra första pass för din del!

//Frödin

måndag 2 april 2012

Gäddpasset som hade allt!

Söndag morgon strax innan 06.00 ringer klockan, bilen är redan färdigpackad och klar. termometern visar minus 6,5 grader. Idag var det spinn fiske efter gädda som stod på schemat. Strax innan jag ska sätta mig i bilen dyker det upp ett sms från Micke som lyder: det är skitkallt! men vi kör!.

Jag satte mig i bilen och började min 4mil långa bilresa ut till Micke, vi hakade snabbt på båten och gav oss ut till närmaste ramp. När vi väl skulle sjösätta stötte vi på första problemet, is intill rampen, efter att vi brutit isen och tagit oss ut en bit så var det dags att starta motorn. Men en gammal två taktare är inte allt för pigg i 6,5 minus. Efter en stunds kämpande fick vi igång motorn och gav oss ut i den kalla skärgården.

Vi hade sedan flera dagar bestämt oss för två vikar vi skulle nöta i hela dagen, men när vi väl kom in till den första viken med förväntningarna sky höga möttes vi av en stor besvikelse, is, is och åter is. Vi funderade en stund och bestämde oss för att bege oss till nästa vik, men även där låg de heta platserna isbelagda, vi konstaterade att vi fick vänta ut isen och nöta på lite andra platser så länge. De två första ankringarna var riktigt tunga, fortfarande kall grader i luften och ett riktigt nötande men inte ett tecken på liv. Efter ett par timmars fiske gör vi tredje ankringen för dagen då visar Micke äntligen vägen, han plockar fyra snabba på bara några få fler kast en fiskar, varav den största var en helt ok fisk på 5,8kg
Mickes vackra fisk i kanonkondition på 5,8kg.

Jag blev otroligt stressad av Mickes fina fiske men lyckas även jag plocka en liten gädda. Vi nöter vidare men de förhoppningarna vi byggde upp efter fiskarna förstördes snabbt igen. Efter ytterligare några timmars hårt nötande utan resultat tar vi en lunchpaus, grillar lite korv och dricker lite kaffe. Varm mat smakar så otroligt bra en kall dag på sjön och stämningen i båten stiger rejält, men bara för att den snabbt ska sjunka igen. Snö drar in och vinden ökar, vilket resulterar i extremt kalla fingrar och åter igen inga kontakter. När vi väl fiskat stenhårt fram till ca: kl14.00 beslutar vi oss för att besöka den första viken då vi hoppades på att isen gått upp. Det var med små förhoppningar vi trixade in oss mellan grynnorna, och det blev en lättnad när vi såg att den faktiskt hade öppnat upp sig, nu återstod bara ett problem, att hitta fisken.

Men återigen visar Micke vägen med ett par snabba gäddor, han tittar lite åt mitt håll och ler. Jag tittar argt tillbaka och skakar på huvudet. Men även jag plockar en fisk på dryga tre kilo och på en gång lossnar allt. Andra ankringen i viken börjar bra, både jag och Micke drar ett kast mot samma kant och det tar inte lång tid innan jag ser en virvel vid mitt bete, nu var det min tur att le mot Micke. Men Micke kontrar och krokar en fisk han med, dubbeldrill och hans fisk var dessutom lite finare.

6,1kg

Vi fortsätter att nöta och plockar riktigt bra med fisk, ordentliga hugg och trevliga drillar. När Micke hade landat 12 fisk och jag 8 fisk, med toppar på Mickes 6,1kg och min 4,9 så tittade solen genom molnen och fisket dog av.

Min lite blygsamma största fisk på 4,9kg.


Vi fortsatte att fiska men utan resultat, tills Micke tog sig en funderare, han kom fram till att han skulle prova ett bete som reflekterar sig lite i solen och slängde på en grön buster jerk shallow runner med tendenser till guld i färgen. på första kastet med det nya betet så small det, jag såg direkt i mothugget att det var en finare fisk, men jag frågar ändå Micke: fin?, han svarar inte. Jag frågar då igen; är den fin? ja, jag vet inte svarade han, och precis när han sagt det så skjuter den stora gäddan sig upp i luften, gäddan flyger som en delfin minst ett par meter innan den landar med ett ordentligt nedslag, ooooooaaaahh!!! utbrister jag och vevar in mitt bete så fort jag kan, Micke repeterar några få ord: SÅG DU? SÅG DU? SÅG DU?, jag svarar inte ens utan rycker tag i håven, vi landar fisken och konstaterar att den är mindre en vad vi trott men fortfarande en fin fisk.
7360gr akrobat!

Efter en snabb avkrokning, vägning och några bilder så får den vackra fisken simma hem.

Efter det byter även jag färg, vi plockar ytterligare några fiskar i var och när vi väl bestämt oss för att åka hem har vi totalt landat 24 fisk, varav Micke 14 och jag 10. Många fisk över tre kilo och vi kan konstatera ett fantastiskt kul fiske.

När vi kom ut ur viken började det snöa, och då menar jag snöa. Sikten var katastrofal och jag frågar lite ängsligt om Micke hittade hem, jag försökte låta lite ironiskt och dölja den orohet jag kände, Micke svarade självsäkert att det inte var några problem. Men efter en kort stund stannade han båten, vi tittade oss omkring och såg absolut ingenting! 
kraftig snöstorm och tjock dimma, kalt och smärtsammt!
Men vi höll humöret uppe för det!

Jag plockade fram min telefon och slog igång gps:en, här är vi sa jag till Micke och visade han, vi ska in där sa han och pekade mot vad som såg ut att vara tomma intet. Efter mer en en dubbelt så lång båtfärd en vad den ska ta så kom vi tillbaka till rampen, och då konstaterar vi att jag hade ju satt på sommardäck på min bil (otaktiskt). 

vi lyckas trots sommardäck traila upp och kryp köra hem till Micke, nästan hela vägen i allafall. Vi körde fast i sista backen och fick knuffa upp min bil och hämta en bil med dubbdäck, som vi även den fick knuffa upp med båden på släp. Trötta var vi när vi kom hem, och somnade som små hundvalpar.

Till slut kan vi konstatera att det var en tur som hade allt. Den hade kyla, värme, vi fick kämpa, vi fick fisk, och lite större sådan. Och den hade en otroligt spännande båtresa!

Tack Micke för det här passet, nu är det bara att ladda om igen!



tisdag 13 mars 2012

söndag 11 mars 2012

Vårväder!

Det är en fantastisk känsla när man sätter sig i bilen efter jobbet, spöna är riggade och vadarna är påslitna, klockan är inte mer en 14.02 och solen står högt på himlen. Temperatur mätaren i bilen visar plus 8 grader och man ser att träden böjer sig lätt av vinden. Man är så taggad att bilen nästan går på bredden i varje kurva fast det är snustorrt på vägen. 

Väl framme vid platsen möts man av en värmande sol, en vind som känns ganska ljummen, jag tar mitt spö och ger mig ut i vattnet. Gårdagens eftermiddagsfiske gav inte mer en att jag tappade en liten rackare, men det är med glädje jag konstaterar att nu är den här gott folk, årstiden som gör det mesta möjligt, öppet vatten, ljusare kvällar och mornar, och allmänt en mer lättfiskad årstid. Man slipper både is i spö ringarna och förfrusna fingrar, nu laddar vi kanonerna och hoppas på ett kanon vårfiske!!


Sista turerna har vart ett ganska givande fiske. Jag har haft flertalet kontakter och även fåt turen att lända en 50cm blanking. Den landade fisken bjöd på en kanonfight, som dels berodde på att jag stod väldigt dumt till. Jag var nämligen påväg till en liten ö, och då jag stod med vatten upp till bröstet bestämde jag mig för att gör ett kast som svepte över en liten djupränna. Jag han inte mer en tre strippningar så small det, efter den härliga drillen förde jag fisken in mot mig och krokade av den snabbt i vattnet, utan att återhämta sig en sekund smattrade det till och öringen for iväg till sitt rätta element. En fantastisk känsla, och förhoppningsvis ska våren bjuda på många sådana tillfällen.



//Frödin

torsdag 23 februari 2012

Lakfiske med Surprise!

Med brist på öppet vatten uppstår en abstinens, en abstinens som är otroligt svår att tillfredsställa, detta leder till drastiska metoder. Vanligtvis är jag inte mycket för isfiske överlag, men min kollega Micke har guidat in mig i ett ganska så spännande isfiske; att pimpla kväll/natte- tid efter lake. Vi skulle idag ge oss ut efter jobbet på årets andra pass, och det skulle bli ett pass att minnas!

Vi hade valt ut en plats vi trodde skulle ge lake, och ganska grov sådan, så när bilen väl var parkerad och flytoverallen satt på började vi vår vandring genom skogen, vi gick och vi gick men inget vatten syntes till. Jag tog fram min telefon och slog på GPSen, vafan Micke, vi går ju åt fel håll sa jag, vi ska åt det hållet sa jag och pekade rakt bakåt. När vi väl hittat isen efter en lång promenad, där det både stöpte och var dubbel is som gjorde det tungborrat och svårt att gå så tog vi fram våra färdigriggade utrustningar och började vår jakt.

Men timmarna gick utan kontakt och hungern slog till, efter korvgrillning och kaffe fortsatte vi fiska, men åter igen utan resultat. Vi beslutade oss för att prova på lite djupare vatten. Men inget hände där heller. Vi bestämmde oss för att gå hem, så jag ställde mig upp och drog då upp tacklet med den lilla mörtbiten en meter, jag stog och knyckte lite och helt utan förvarning sög det till i utrustningen, JA! utropade jag till micke, och vi började drillen, tyvärr satte sig vad jag tror var en liten lake i iskanten och gick loss. Detta resulterade i att vi fortsatte nöta en stund till, micke på bottnen och jag en meter upp. Jag har åter igen några naffsningar och dragningar tills det suger tag ordentligt, men den här gången var jag mer vaken, efter ett hårt motthug och en smärtfri drill möts jag och Micke av den märkligaste laken någon av oss någonsin sätt, men utbrast micke, det är ju ingen lake, det är ju en gös och en stor sådan.
Tyvärr händer inget mer och vi ger oss hemmåt. Men en härlig avslutning på en tuff kväll/natt.

//Frödin

söndag 19 februari 2012

Vinterns tid

Under dessa kalla vinterdagar blir det mycket tid till fundering. De flesta tankarna svävar iväg mot havsöringsjakten med fluga. Senast för några dagar sedan vaknade jag av att jag gjorde ett mothugg i sömnen, högerhanden slog i väggen med en kraft som gjorde att det dånade genom rummet.

Det är få saker som uppnår samma känsla som när man iklädd i vadar byxorna går ner mot en spegelblank vattenyta med en härlig höstsol och en bitande kyla. Att sedan lägga ut flugan där man vet att det ska stå fisk och svepa hem den över sten, tång och sjögräs under konstant spänning, för att plötsligt bryta tystnaden då det slår tvärstopp i utrustningen. När man reagerar utan att tänka med en hastig spö rörelse, kanske inte alltid helt kontrollerat för att sedan känna de antingen tunga knyckarna eller de spralliga rusningarna. Att sedan landa en stålblank öring efter en spektakulär drill med akrobatiska konster och bara betrakta de vackra prickarna och kraftfullheten för att sedan leda tillbaka fisken till sitt rätta element, en lycka som är svår att toppa om du frågar mig!

All den här isbelagda kusten gör att man får abstinens, så var tvungen att göra nånting! Jag gav mig då ut på isen en kall natt med Micke för att pimpla lake. Vi trotsade kylan och försökte med alla konstens regler, men med dåligt resultat. Den enda kontakten vi hade på hela kvällen/natten var en fisk som jag tappade, ivrig som man är.

Nu återstår bara att vänta på islossningen så man kan ge sig ut på kusten iklädd i vadar byxorna igen!



//Frödin

måndag 6 februari 2012

När isen ligger...

Nu när isen ligger få man ägna sig åt annat, i mitt fall långfärdsskridskor och flugbinding.

Slänger upp en bild på en variant av John Kärkis fantastiska B3 Grisen, flugan som har levererat gång på gång!




//Födin

måndag 23 januari 2012

söndag 22 januari 2012

Snöstorms fiske!

Kl 11.30 ringer jag kobben, ändrade planer blir inge skridskor för mig, skaru med ut å fiska? kobben hakar såklart på. Vi drar på oss vadarna och kör ut till fiskeplatsen. När vi väl kommer ner till vattnet överaskas vi av kraftig vind, tuff sjö och snökaos, men vi beslutar oss iallafall för att göra ett försök i den kraftiga vinden.

Detta var ett mycket bra beslut för efter bara några minuter krokar jag en fisk som efter en stund kliver av. Och bara ett par kast efter det så kliver det på en till öring på ca 45cm som landas, fotograferas och sedan får gå tillbaka ut till havs. Det dröjer sedan inte lång tid innan kobben landar en fisk, och sedan kastet efter ennu en! Två blanka öringar i 45-50cm måttet på två kast! otroligt.

Innom de närmsta minuterna tappar jag ytterligare två fisk som verkligen satt på ett tag, frustrerande. Men man kan ju bara inte vara besviken med det fisket som vi haft de senaste passen! Formtopp!! Och jag konstaterar att jag har inte bommat en enda gång år 2012!!

bilder kommer så småning om!

keep on fishing//Frodin

söndag 15 januari 2012

Kallgrader, trasiga drivknutar och silvermayham!

Dagen spenderades med kobben vid vattnet. Minusgraderna låg i luften och en extremt låg vattentemperatur gjorde att vi var tveksamma till att vi över huvudtaget skulle få se silver idag. Mer fel kunde vi inte ha, vi hade bara fiskat några minuter innan en liten öring på 35-40cm sög i sig min fluga för att sedan sprattla sig loss framför fötterna på mig. Det dröjde heller inte länge för en Kobben hade kontakt. Men riktigt extremt blev det inte för en vid skymning då Kobben landade tre fisk och jag en, och utöver de landade fiskar så tappade jag ytterligare två stycken och det gjorde även Kobben.

När det mörknat och silverfesten var över var det dags att ta sig hem, vilket blev lite svårare en vi väntat oss då en driknut på min bil gick av vilket innebär att bilen tappar drivningen helt. Detta resulterade i över en timmes väntan innan mina föräldrar dök upp på platsen och kunde bogsera hem oss.. Lång dag med intensivt fiske och mycket adrenalin!

Keep on fishing!/ Frodin

onsdag 11 januari 2012

Havsöringsklubb

En havsöringsklubb för alla öringsfrälsta i Stockholms skärgård. Från norr till söder, spinnfiskare som flugfiskare. Mängder av erfarenheter skulle knytas samman. Flugbindningskvällar, betestillverkning, fiskeresor och självklart möjligheten att involvera sig i olika fiskevårdsprojekt. Klubben kommer kunna knytas till sportfiskarna och därigenom få hjälp med finansiering, kunskap och utrustning för att biotopvårda våra öringbäckar.
Tillsammans gör lite individuellt arbete stor skillnad.


låter detta intressant?


Läs mer och anmäl ditt intresse på John Kärki´s blogg:


http://silvret.blogspot.com/


// Frodin

söndag 1 januari 2012

Premiäröring!

Vi parkerade bilen, och kobben hällde i sig en liten slurk kaffe innan vi greppade spöna och började gå uppströms. Det tog inte mer en ett par minuter så ropade Kobben att han hade fisk. När jag hade landat hans otroligt fina öring tänkte jag på hur sanslös han var, han behöver bara ett par kast så har han fisk, och det är inte första gången det händer.

 Vi fiskade oss sedan vidare, och bara några minuter senare så small det till ordentligt, adrenalinet pumpade genom kroppen, fisken kändes fin. Men efter ungefär 30 sekunders drillande visade sig fisken i ytan, gädda... Vi fiskade oss nedströms efter det och helt från ingenstans slog tvärstopp i min lina igen, av ren reflex drog jag till med striphanden och lyfte spöt i en kraftig rörelse, för en sekund trodde jag att det var bottnen, men jag ändrade lika snabbt uppfattning när jag kände de tunga knyckarna i spöt, FISK!

Men tre bilder säger mer en tusen ord...

                                                       Kobben och hans vackra öring.
                                                              Ca: 65cm vacker fisk

God nytt år!/ Frödin