Gäddpasset som hade allt!

Söndag morgon strax innan 06.00 ringer klockan, bilen är redan färdigpackad och klar. termometern visar minus 6,5 grader. Idag var det spinn fiske efter gädda som stod på schemat. Strax innan jag ska sätta mig i bilen dyker det upp ett sms från Micke som lyder: det är skitkallt! men vi kör!.

Jag satte mig i bilen och började min 4mil långa bilresa ut till Micke, vi hakade snabbt på båten och gav oss ut till närmaste ramp. När vi väl skulle sjösätta stötte vi på första problemet, is intill rampen, efter att vi brutit isen och tagit oss ut en bit så var det dags att starta motorn. Men en gammal två taktare är inte allt för pigg i 6,5 minus. Efter en stunds kämpande fick vi igång motorn och gav oss ut i den kalla skärgården.

Vi hade sedan flera dagar bestämt oss för två vikar vi skulle nöta i hela dagen, men när vi väl kom in till den första viken med förväntningarna sky höga möttes vi av en stor besvikelse, is, is och åter is. Vi funderade en stund och bestämde oss för att bege oss till nästa vik, men även där låg de heta platserna isbelagda, vi konstaterade att vi fick vänta ut isen och nöta på lite andra platser så länge. De två första ankringarna var riktigt tunga, fortfarande kall grader i luften och ett riktigt nötande men inte ett tecken på liv. Efter ett par timmars fiske gör vi tredje ankringen för dagen då visar Micke äntligen vägen, han plockar fyra snabba på bara några få fler kast en fiskar, varav den största var en helt ok fisk på 5,8kg

Mickes vackra fisk i kanonkondition på 5,8kg.

Jag blev otroligt stressad av Mickes fina fiske men lyckas även jag plocka en liten gädda. Vi nöter vidare men de förhoppningarna vi byggde upp efter fiskarna förstördes snabbt igen. Efter ytterligare några timmars hårt nötande utan resultat tar vi en lunchpaus, grillar lite korv och dricker lite kaffe. Varm mat smakar så otroligt bra en kall dag på sjön och stämningen i båten stiger rejält, men bara för att den snabbt ska sjunka igen. Snö drar in och vinden ökar, vilket resulterar i extremt kalla fingrar och åter igen inga kontakter. När vi väl fiskat stenhårt fram till ca: kl14.00 beslutar vi oss för att besöka den första viken då vi hoppades på att isen gått upp. Det var med små förhoppningar vi trixade in oss mellan grynnorna, och det blev en lättnad när vi såg att den faktiskt hade öppnat upp sig, nu återstod bara ett problem, att hitta fisken.

Men återigen visar Micke vägen med ett par snabba gäddor, han tittar lite åt mitt håll och ler. Jag tittar argt tillbaka och skakar på huvudet. Men även jag plockar en fisk på dryga tre kilo och på en gång lossnar allt. Andra ankringen i viken börjar bra, både jag och Micke drar ett kast mot samma kant och det tar inte lång tid innan jag ser en virvel vid mitt bete, nu var det min tur att le mot Micke. Men Micke kontrar och krokar en fisk han med, dubbeldrill och hans fisk var dessutom lite finare.

6,1kg

Vi fortsätter att nöta och plockar riktigt bra med fisk, ordentliga hugg och trevliga drillar. När Micke hade landat 12 fisk och jag 8 fisk, med toppar på Mickes 6,1kg och min 4,9 så tittade solen genom molnen och fisket dog av.

Min lite blygsamma största fisk på 4,9kg.

Vi fortsatte att fiska men utan resultat, tills Micke tog sig en funderare, han kom fram till att han skulle prova ett bete som reflekterar sig lite i solen och slängde på en grön buster jerk shallow runner med tendenser till guld i färgen. på första kastet med det nya betet så small det, jag såg direkt i mothugget att det var en finare fisk, men jag frågar ändå Micke: fin?, han svarar inte. Jag frågar då igen; är den fin? ja, jag vet inte svarade han, och precis när han sagt det så skjuter den stora gäddan sig upp i luften, gäddan flyger som en delfin minst ett par meter innan den landar med ett ordentligt nedslag, ooooooaaaahh!!! utbrister jag och vevar in mitt bete så fort jag kan, Micke repeterar några få ord: SÅG DU? SÅG DU? SÅG DU?, jag svarar inte ens utan rycker tag i håven, vi landar fisken och konstaterar att den är mindre en vad vi trott men fortfarande en fin fisk.

7360gr akrobat!

Efter en snabb avkrokning, vägning och några bilder så får den vackra fisken simma hem.

Efter det byter även jag färg, vi plockar ytterligare några fiskar i var och när vi väl bestämt oss för att åka hem har vi totalt landat 24 fisk, varav Micke 14 och jag 10. Många fisk över tre kilo och vi kan konstatera ett fantastiskt kul fiske.

När vi kom ut ur viken började det snöa, och då menar jag snöa. Sikten var katastrofal och jag frågar lite ängsligt om Micke hittade hem, jag försökte låta lite ironiskt och dölja den orohet jag kände, Micke svarade självsäkert att det inte var några problem. Men efter en kort stund stannade han båten, vi tittade oss omkring och såg absolut ingenting! 

kraftig snöstorm och tjock dimma, kalt och smärtsammt!

Men vi höll humöret uppe för det!

Jag plockade fram min telefon och slog igång gps:en, här är vi sa jag till Micke och visade han, vi ska in där sa han och pekade mot vad som såg ut att vara tomma intet. Efter mer en en dubbelt så lång båtfärd en vad den ska ta så kom vi tillbaka till rampen, och då konstaterar vi att jag hade ju satt på sommardäck på min bil (otaktiskt). 

vi lyckas trots sommardäck traila upp och kryp köra hem till Micke, nästan hela vägen i allafall. Vi körde fast i sista backen och fick knuffa upp min bil och hämta en bil med dubbdäck, som vi även den fick knuffa upp med båden på släp. Trötta var vi när vi kom hem, och somnade som små hundvalpar.

Till slut kan vi konstatera att det var en tur som hade allt. Den hade kyla, värme, vi fick kämpa, vi fick fisk, och lite större sådan. Och den hade en otroligt spännande båtresa!

Tack Micke för det här passet, nu är det bara att ladda om igen!